Kina har en ny blogg!

Mode | Publicerad 06 februari 2012

Till dig som läste Kina i Moskva förut – här är adressen till Kinas nya blogg:

www.kinazeidler.se

Kika in där och säg hej til Kina (som numera bor i Chamonix!)

Från tits till twins

Mode | Publicerad 24 mars 2011

Från tits till twins, kanske jag skulle ha döpt den här bloggen till istället. Två år har gått sedan jag började blogga hos Elle och fyra år har gått sedan jag flyttade till Moskva och där levde loppan på stans alla tits-späckade nattklubbar och restauranger. Men tiden gick och till slut blev  Kina i Moskva till Kina i Sthlm (ink kids) – och här är jag nu, med två små barn som tar 90 procent av min tid (näe, det var inte sant, 80, kanske (och det var nog heller inte sant)) men livet tuffar trots allt på ganska som vanligt. Resor, skidor, projekt, stress, jobb (well, jag är ju trots allt mammaledig…), träning och en lätt form av konstant huvudvärk av alla saker jag vill åstadkomma. Men en stor skillnad är det: jag bor inte längre i Moskva.

Och därmed är det slutligen dags för en liten förändring: det här är mitt sista blogginlägg på Elle.se (som faktiskt är en modesajt, inte en mammasajt!). Tack alla ni som har följt mig under de här åren, det har varit roligt som bara den!

PS: Jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska börja blogga i ett annat forum eller ej, men för er som är intresserade av att fortsätta följa mitt allmänna dravel, håll utkik på den här bloggen den närmsta veckan eller så, jag kommer att lägga upp eventuell, ny bloggadress här.

Tack för mig, Elle!

//Kina

Tits.

‘

Twins.

Shop-stop … i alla fall tills jag åker till New York

Bebismode | Publicerad 23 mars 2011

Blev ju lite inspirerad av lyxiga Zermatt (gissa antalet stenrika pensionärer som år efter år efter år återkommer till den bedårande lilla schweiziska alpbyn? ingen aning, men fler än unga, brittiska fotbollshuliganer med lustiga hattar, i alla fall) – och såg framför mig en ny garderob till Ludde och Kajsa när jag traskade med vagnen på stan idag.

Men se! Det blir inget av med att byta klädstil till en mer Zermattanpassad för L & K - jag har nämligen även inspirerats av Svenska Dagbladetjournalisten Sofia Hedström som skrivit boken ”Modemanifestet – de stilsmartas handbok” och som under ett år inte shoppade ett enda klädesplagg. Det låter befriande. (Och ännu mer befriande att slippa se L & K i klädstilen ovan, kanske).

Stort ögonblick i livet

Mode | Publicerad 17 mars 2011

Hade Lemmels på middag häromdagen. Herr Lemmel har de pikanta egenskaperna att han:

1. om han fick välja helst skulle äta en kost bestående av dillchips, coca-cola och Big Mac.
2. Om det fanns ett större utbud av kläder i färgen gult helst bara skulle ha på sig kläder i just färgen gult. Han älskar gult och dillchips och nattklubben Bygget i Åre. Så kan man sammanfatta honom. I alla fall. Vad lagade jag då för mat när Lemmels kom på besök? Jo, Jonas favoritförrätt (som han även bjöd mig på under vår första date): majo, ägg och röd rom på vit toast. Man ska inte ta bort kanterna på toasten, tydligen. Biff med bea och glass med chokladsås. Perfekt Lemmels-mat.

På mitt kylskåp: ”tack för de fina presenterna vi fick när Kajsa och Ludde föddes”-bilden, Valborg och Skjutsjutet i Åre för några år sedan. Vi hade fartdräkter och störtloppslagg och vi vann vår grupp om jag inte minns fel (vilket jag inte gör). Och så jag – skrytbild  från toppen av Kilimanjaro i Afrika.  Och – bilden från när jag var med i självaste Vecko Revyn i ett look alike-reportage. Fast jag var tydligen inte så look alike personen i fråga så jag fick till slut inte vara med. Men! chefredaktören kanske tyckte synd om mig och lät mig istället få en ”klä dig som Cameron Diaz”-sida (i Vecko Revyn, alltså). Stort ögonblick i mitt liv. Och så sist men inte minns, dillchipsen.

Idiot

Bebisar | Publicerad 16 mars 2011

I kväll bär det av mot Zermatt tillsammans med Ebba. Och i sann Ebba & Kina-anda har vi finkammat vänkretsen på information om varenda liten hytte i den schweiziska alporten och vet nu i princip allt som man behöver veta (förutom – initialt – hur man tar sig från Geneve till Zermatt mitt i natten. Men det har löst sig nu, tack och lov). Allt om offpistguider (dyra och uppbokade av ryssarna men italienska Cervinia ligger om hörnet så det löser sig), offpistguider part 2: lika pårökta och flummiga som i vilken annan alphåla som helst (”abouth the equipment:  you bring wath you have than we givwe you wath you need…” – svar på seriös fråga angående säkerhetsutrustning), om backrestauranger (måste bokas i förväg, ryssarna…), snöläget (dåligt  - men: det ska snöa i veckan, alltså kommer jag inte komma hem med någon bränna, men väl kanske med lite grym åkning? vore ju fantastiskt), var man går om man vill äta ostron under afterskin och var bästa crepsen finns.  Und so weiter.

Smartaste köpet på länge! På Uniqlo (exakt, inte direkt känt för sin alpina nisch), hittade J de här tunna (och mycket prisvärda) dunjackorna att ha under skaljackan.

”Ursäkta, du glömde ett barn,” ropade en upprörd man i 35-årsåldern efter mig när Hanna och jag idag var på Moderna och sprang mellan caféet och barnvagnsparkeringen för att dumpa kids, väskor och hemmagjord barnmat (haha, skämt) och allt annat man har med sig. ”Nej, jag ska hämta honom om en minut,” svarade jag. ”Vaddå, ska han ligga där själv,?” undrade den upprörde mannen. ”Hur hade du tänkt dig att jag skulle göra då,” frågade jag. ”Jag har tvillingar.” (Och ont i en axel och kan inte bära för mycket, men det sa jag inte, nån måtta får det väl vara på informationen). ”Men bär bägge!” nästan skrek den upprörde mannen. ”Men kan jag inte få göra detta på mitt sätt,” undrade jag lite lamt. Sen blev jag så upprörd och arg att jag i alla fall bar bägge (tror han kanske var lite galen och tänkte sno Ludde). Idiot. Högt pratade han också när han pratade i telefon. Och dålig på engelska var han. Men lägga sig i, det kunde han allt.

På mitt skrivbord

Mode | Publicerad 15 mars 2011

På mitt skrivbord:

Mitt under hösten häftigt blomstrande inredningsintresse har avtagit något. Men ändå. Jag bläddrar i alla fall i dem. I Sveriges alla inredningsmagasin. Jonas mejlar och undrar om jag kan beställa boken ”Känslans intelligens” åt honom. I chock uppfyller jag hans önskan. Min gamla kollega Sara Ohlsson (nu på SVT) har debuterat! Boken heter ”Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag” och ges ut av Gilla Förlag. Gillas! Vi har spontanshoppat en resa som går av stapeln under ryssarnas majledighet. Det får man ändå ge dem, ryssarna. Det pågår en del ledigheter i det där landet.

Champagnski och blommor

Mode | Publicerad 10 mars 2011

Borde kanske ha uppmärksammat kvinnodagen i förrgår, den 8 mars. Men efter att ha bott i Moskva i drygt tre år har jag liksom glömt vad den handlar om förr oss svenskar. Arga kolumnister i Aftonbladet? Marscher på gator och torg? Kvinnor på ”ledande positioner inom näringslivet” som uppmärksammas i viktiga tidningar? Missförstå mig inte. Det är inget fel i sig att uppmärksamma kvinnan som kön under en dag per år om det nu är så att man tror att det bidrar till en mer jämställd värld. Det jag säger är att jag har glömt bort vad det handlar om. I Ryssland är det nämligen tvärtom. I Ryssland stänger kontoren och Putin/Medvedev deklarerar högtidligt att den 8 mars är en ledig dag. Kvinnorna överöses med champagnski och blommor och choklad. Kvinnan hyllas (i ett annars ”hyfsat” mansdominerat samhälle) som en.. vad ska jag skriva? Hon hyllas rejält, i alla fall. Själv minns jag hur Eva E och jag skickades till ett lyxspa av våra män. Fantastiskt ställe, det var bara det att den turkiske massören verkade anse att vi kvinnor inte kunde firas nog den dagen, om jag säger så.

Tur för mig att jag snart ska till New York

Mode | Publicerad 24 februari 2011

Skön söndag.

Moskvabon Ullis B var på besök i stan i helgen och det betyder alltid kultur. Vi gick på Market (konstmässa) på Fredsgatan och det var kul. Fast ännu roligare var att titta på kulturkändisar och andra i samma sfär som stod och trängdes framför någon videoinstallation som verkade het (alltså om man utgår från publikens så kallade intresse för installationen). Jag vet inte riktigt vad teletubbies är, men utifrån det jag har fått förklarat såg det ut som om en stor, svensk kulturklick stod och trängdes framför en LCD-skärm med teletubbies. Apropå kultur och utställningar och vernissage och dylikt. Varför är det alltid så tyst på de svenska varianterna? Som om vi tror att vi måste vara vördnadsfulla just i sådana här sammanhang. Tyst tassar vi omkring och stirrar på tavlor och installationer och på utställare som om vi var i kyrkan (fast där, i kyrkan, är vi ”sjuttiotalister” i alla fall inte tysta, inte om man ska tro kvinnan som ska döpa L & K. Vi visar inte andakt i kyrkan, enligt henne). Men det gör vi alltså när vi stirrar på moderna verk i en lokal som annars är mest känd för restaurang- och uteliv. Tacka vet jag New York och dess högljudda och gapiga kulturelit. Och tur för mig att jag snart ska resa till just New York, med andra ord. Sista helgen i maj bär det av. Herregud vad roligt!

Längtan. Hit också.

I Sthlm för att ta körkort. För att kunna köra bil i Moskva. Nice knowing you, Daria O.

Hemmet är vår borg

Mode | Publicerad 23 februari 2011

Jag vet inte hur det är med er andra, men i mitt fall stämmer den slitna klyschan att när det skaffas barn, ja då ska det också boas. Har aldrig varit med om maken. Vi snackar färgval och patina och slitna stegar till lantstället och tapeter för att ”liva upp hallen” och Bukowskis-fynd som om det handlar om liv och död. Varför blir det så här? Inte för att jag har något särskilt emot det, egentligen, har bestämt mig för att lyda rådet att leva i nuet som mammaledig och inte ödsla en massa energi på vad ska jag göra med resten av mitt liv-frågan (= rädda världen får jag väl göra sen. Nu måste jag hitta en snygg halltapet). 4 april ska jag för övrigt ta i tu med just den biten, för den som är intresserad. Alltså resten av livet, inte tapeten. Kan också meddela att Moskvaresan är uppskjuten. Varför då, kan man ju undra. För oss som har bott i Moskva är svaret lika självklart som att mammalediga dricker kaffe latte. Visumstrul är ett ord som borde läggas till i den rysk-svenska ordboken.

Susanne fixar till lilla Greta på inredningsbutiken Room.

Östermalmskärring, var ordet

Mammaliv | Publicerad 21 februari 2011

”Det har varit lite tunnsått med inlägg den senaste tiden,” gnällde syrran och Ebba under en Amaronefylld middag i veckan. Kanske det kanske, men det kan ju också bero på att det inte har hänt något extraordinärt i tillvaron de senaste dagarna. Det är Jonas som åker skidor en vecka, inte jag. Till exempel. Jag har inte krockat med någon med min vagn och jag har inte handlat några bebiskläder. Ni fattar. Det har varit stiltje. Men det tycker tydligen inte Ulrika B.L som under en tjejmiddag på trevliga Daphnes på Artellerigatan 56 i fredags (tips för den som prioriterar ”scenen” och mysfaktorn, snarare än mörheten på köttet) hävde ur sig att jag ”beter mig som en Östermalmskärring på bloggen...”. Antar att hon syftar på mitt tjat om att man ska skaffa hjälp med kids istället för att gnälla och stupa av trötthet.

Var vill jag komma med detta? Ingenstans, förutom att jag nog innerst inne blev lite förnärmad. Men det var en trevlig kväll! Och, ja just ja, när jag i iskylan halkade fram på Karlavägen på väg till restaurangen, mötte jag ett gäng män som ropade:  ”du tappade något.” När jag vände mig om och frågade ”vad”? svarade de: ”farten!” Varpå jag då rappt sa: ”är ni från Göteborg, eller?” – och tyckte att jag var riktigt rolig. Östermalmskärring, var ordet.

Ebba, Ulrika, Matilda.

Finn ett fel.

Dagens mamma-på-vift-outfit: Kavaj: Whyred (2009, om jag inte minns fel), top: HM 2011, brallor: Zadig & Voltaire 2010. Hår: (det lilla som finns kvar efter några månaders amning): tvättat, borstat, blåst – och sen upp  i en knut eftersom det inte såg klokt ut. Uppsyn: Nonchalant intresserad. Liv och Sara skymtar i bakgrunden.